.

tänker inte slösa bort eran lästid på att skriva något inlägg som är menat till någon annan denna gång.

Hm, ett minne..

Vi var 9 år gamla. Jag älskade att uppträda eftersom jag då hade en bästa vän som jag alltid sjöng ihop med. Jag kommer inte ihåg hur fan jag lyckades, men på något sätt så fick jag dig att uppträda ihop med mig på min farfars 50 årsfest. Vi sjöng Stoppa mig - Honeypies från lilla melodifestivalen och stod längst fram i salen. Det var stort då kommer jag ihåg, och även fast vi hade lite problem med cd spelaren så löste det sig tillslut. Det var första gången jag stod på scen och sjöng på riktigt inför publik. Vilken känsla!

Saknar den tiden, fast nu är det ju du som är den enda personen jag kan prata med och som förstår mig completely.