en tanke

Jag tror det är mig det är fel på. Tänk att jag inte listat ut det tidigare.
Det kanske är jag som skrämmer bort alla? Jag tror det är dem som är konstiga men i själva verket är det mig dem ignorerar för att slippa mig. Men hur ska jag vara då förutom att vara mig själv? Är jag för på vill de att jag är lugn och är jag lugn är jag tråkig. Så vad är då rätt? 
Det är gått 18 år, med några få lyckostenar, men sen då? Ska jag bara sitta och fortsätta vänta på att något ska hända? jag orkar snart inte längre. hjälp mig någon..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0