.

precis som rubriken säger. Jag är så himla trött på att bli behandlad som nått andrahandsval!
Jag känner att folk inte uppskattar mig för den jag är längre, och det spelar ingen roll vart jag är någonstans.
Hemma, bland kompisar, i LAGET. Speciellt där eftersom det är alltid mig de frågar nått om deras kompis är borta, och så fort kompisen är tillbaka så drar hon ifrån mig direkt. Är det nått fel på mig eller inbillar jag mig? För trots att jag alltid finns där och säger ja till i princip allt, så är det mig det klagas på om jag INTE är där, man frågar aldrig varför. Och trots att man har en kompis bredvid sig så kallar man inte sin kompis för tönt, fjant eller barnslig? Eller?
för jag kan inte ens prata med de som gör såhär mot mig, utan att de kallar mig för saker för att ha nåt att skratta åt.
argh.
Känner bara att orättvisan börjar spöka uppe i huvudet. Vi är väl ett lag eller?
aja..
Sorry att jag skriver sån här skit på bloggen, men eftersom jag vet att vissa läser så kanske någon kan se detta ur mitt perspektiv.
för jag är inget jävla andrahandsval.
Antingen pratar man med mig varje gång vi ses, eller så pratar man inte med mig alls (misstolka inte, lät som nån snobb)
jag tål inte när folk ignorerar mig och skiter i mig, så fort det finns någon bättre runt oss.
för vilka vänner gör så liksom?

glad över att ha så fina vänner i skolan, Carro och Jenny gör min vardag! ♥

trött nu. godnatt bloggen.
puss